I fredags åkte jag e mil på elljuspåret i Grycksbo, kändes bra, förutom att jag ramlade ett par gånger. Det går fortare och fortare så jag var nöjd när jag åkte hem. I lördags åkte jag till Sörskog och åkte 2 varv på sjuan i solskenet, lyckades på 65 minuter så jag var nöjd och glad speciellt eftersom jag bara blivit omåkt av en enda person och det var en kille i Falu IK kläder som åkte jäkligt fort. självförtroendet var bra och jag kände att - nu börjar jag få kläm på det här! I söndags åkte jag och Anette till Lugnet för att tjuvöva lite där inför korpiaden på lördag. Självförtroendet sjönk snabbt vill jag påstå! Uppförsbackarna gick ju bra, vi kände oss ganska starka båda 2, men nerför kära ni, nerför, mina ben skakade. Usch vilka läskiga backar! Hur ska jag klara detta på lördag, lyckas jag plogande ta mig ner utan att ramla är jag glad. Ring på lördag eftermiddag och kolla om jag lever säger jag bara.... Hujeda mig! Så här ser det ut:
Korpiaden OFFICIELL STARTLISTA D -34 41 BJÖRQVIST Malin Outside 10:05:00 42 NYKVIST Linda - 10:05:00 43 RYLANDER Linda Lindeparken 10:05:00
D 35-50 49 OLSSON Sara Sågmyra SK 10:05:00 50 STOLTZ Monika Hudiksvalls kommun rm 10:05:00 51 JOHANSSON Marie Hudiksvalls kommun rm 10:05:00 52 KLINGSTEDT Eva Lindeparken 10:05:00 53 BJERNUDD Eva Korpförening RIX 10:05:00 54 ANDERSSON Elisabet Oj korpen SSAB Oxelösund 10:05:00 55 SVANBERG Anne-Louise Hudiksvalls kommun rm 10:05:00 56 LIDMAN Lisbet OK Kåre 10:05:00 57 JUNGER Anette Grycksbo IF 10:05:00 58 EKSTAM Johanna Lindeparken 10:05:00
D 51- 64 ROTTER Ingela Hudiksvalls kommun rm 10:05:00 65 SEDVALLSON Ingalill Lindeparken 10:05:00 66 DAHLIN Ingalill Nordanstigs kommun 10:05:00
Jag har skrivit om er förut och jag gör det igen för att ni är så oerhört viktiga. Vissa människor följer en genom livet på nåt märkligt sätt.
Jag visste det nog inte när vi möttes men plötsligt går åren och jag inser att vi har så många upplevelser, känslor, situationer och åsikter gemensamt. Mina vänner måste vara de bästa, vi har ägnat varandra så mycket tid, ägnat massor av timmar i stallet tillsammans, sålt hästar, köpt hästar, förlorat hästar, varit på hundratals fester, varit fulla och bakfulla, vi har ringt varandra dagen efter och skrattat och gråtit, vi har delat så många funderingar, vi har skaffat karlar, förlorat dem och skaffat nya, vi har fått barn, förlorat barn och andra vi älskar, vi har rest oss om och om igen. Vi har blivit osams, blivit vänner igen, vi har lyssnat och pratat, förstått och inte förstått. Sårat och förlåtit. gått skilda vägar, kommit tillbaka.
När jag tänker tillbaka så vet i alla fall jag vilka människor som betyder oerhört mycket för mig och jag tror inte att jag skulle vara jag om dessa människor inte fanns.
Mina vänner är så himla mycket Girlpower! Jag kommer alltid stå på er sida!
Tillbaka i rutinerna då, en dag av vårterminen avklarad. Hörde ni V Å R terminen. Det känns bra tycker jag. vi diskuterar nya läroplanen, det faktum att vi ska lära oss att sätta betyg och jag funderar på hur många mil jag ska hinna åka innan det är dags för VASA-stafetten. Samtidigt som jag undrar vilken mat jag ska lyckas hitta på att göra i dag. Hamnar här i stället... Laddad är jag i alla fall och ska jobba hårt, åka mycket skidor och hinna springa några mil innan Premiärmilen i Stockholm. I bland skulle det vara skönt att vara hästtjej igen, det är i alla fall något jag kan... Men just nu tänker jag mest på hur jag ska hinna ta mig till:
Tänk nu har det faktiskt vänt. Svårt att tro när snön vräker ner ute men ljuset är på väg tillbaka. Bara vetskapen om att vi är på rätt sida nyår gör mig piggare och gladare.
Jullovet är snart över och jag förbereder mig mentalt för ännu en termin. När en termin väl börjat så går det i 120 ända tills den är över känns det som så jag vet att när jag väl är i skolan igen så är det snart sommarlov, typ!
I går följde jag med min kära vän och arbetskamrat J till gymmet för första gången. Eftersom jag ett tag muttrade över att det var kallt att vara ute och löpträna i -20 grader så tyckte hon att jag nog borde prova träna inomhus. Så jag följde med och intog löpbandet på Lugnet i stället. Kul, men jag föredrar nog att träna ute. och eftersom jag inte varit ute på hela dagen så drog jag på mig pjäxorna och åkte 1 mil skidor på kvällen. Tycker inte det känns som riktig träning om man inte varit utomhus, fusk på nåt vis.
I dag blir det vilodag med snöskottning eftersom det kommit en hel del snö (ja, sommaren kommer ändå) och i morgon drar jag till Sörskog igen med min träningskompis Terese. Jag och Terese behöver nog träna rejält om vi ska komma upp i Tina, Karolina och tovas nivå....PUST. 2 månader till Vasastafetten!!!
Jag tänker inte summera, det är smartare att titta framåt tycker jag. Det här året kan bara bli bättre eftersom man lär sig mer och mer och därmed gör färre misstag. Jag bör dock lova mig själv en sak, eftersom det finns ett misstag jag gör om och om igen. Men det håller jag för mig själv, när det har gått ett år till har jag nog lärt mig att hantera även detta misstag.
Nu ska jag satsa på Vasastafetten och Premiärmilen till att börja med. Innan det här året är slut ska jag springa 1 mil på max 50 minuter. DET LOVAR JAG. Påminn mig om jag tvivlar.
